Kukka Kiviniemi
Hej! Jag heter Kukka och jag studerar statskunskap med förvaltning vid Helsingfors universitet och jobbar samtidigt som praktikant hos Språkambassadörerna. Jag kommer från Helsingfors och hemma har vi alltid pratat finska.
Jag började studera A-svenska i lågstadiet och jag var alltid bra på det i skolan. Jag har alltid varit intresserad av att lära mig olika språk, men jag har ändå känt mig osäkert ja nervös när jag pratar. I gymnasiet fortsatte jag med A-svenska och jag skrev det som medellångt språk i studentexamen. Jag har spelat fotboll nästan hela mitt liv och jag utexaminerade från Mäkelänrinteen lukio. Jag erkänner att mitt fokus då inte helt låg på skolan, utan snarare på planen.
Efter gymnasiet visste jag vad jag ville studera, men jag var inte säker på var. Sedan förslog min storasyster, som är svensklärare, att jag borde söka in till Svenska social- och kommunalhögskolan, och jag kom in.
Jag har varit på utbyte i Frankrike och Nederländerna där jag har utvecklat mina språkkunskaper, särskilt i engelska. Även om jag inte pratade så mycket svenska där, lärde jag mig mycket om hur värdefullt det är att kunna olika språk.
Jag har många gånger haft svårt med grammatiken i skolan, men senare har jag märkt att jag lär mig bäst genom att prata. Den första önskan jag hade när jag började på universitetet var att jag hade fokuserat lite mer på muntliga uppgifter på svenskalektionerna eller hade tagit en muntlig kurs i svenska i gymnasiet. Jag fortsatte att försöka och det lönade sig.
Jag hoppas att unga skulle bli inspirerade att prata mer och glömma bort misstagen, eftersom det viktigaste är att man försöker. Jag har lärt mig hur viktigt det är att ha ett tryggt och uppmuntrande rum där man kan pröva och misslyckas. Lärande sker tillsammans, även om det kan vara nervöst i början.
Jag har kommit in till universitetet, blivit anställd och träffat min bästa vän tack vare svenskan. Hemma har vi alltid blivit uppmuntrade att lära oss språk, och jag tror att viljan att lära kommer därifrån. När jag var liten åkte vi också varje sommar till Stockholm, och de resorna är några av mina favoritminnen från barndomen.
Om jag inte hade kunnat svenska och haft nyfinkenheten att lära mig, skulle jag aldrig haft dessa möjligheter att studera och arbeta. Det lönar sig alltid att våga och försöka – misstag och misslyckandet är en viktig del av resan.