Hej! Jag heter Pihla Koskelo och kommer från Uleåborg. Jag växte upp i en helt finskspråkig familj. Jag var inte bra på språk i skolan och det kändes att jag kommer aldrig att lära mig språk.

Pihla Koskelo

Hej! Jag heter Pihla Koskelo och kommer från Uleåborg. Jag växte upp i en helt finskspråkig familj. Jag var inte bra på språk i skolan och det kändes att jag kommer aldrig att lära mig språk.

I lågstadiet fick jag vänner som gick i en svenskspråkig skola. Jag tyckte det var fascinerande att de kunde tala ett annat språk så flytande. Vi kom på idén att jag också skulle byta till en svenskspråkig skola, och det gjorde jag. I årskurs åtta började jag studera på svenska, utan att kunna språket alls. De första månaderna var krävande men sakta började jag förstå mer och mer. Efter ett år kunde jag följa med i undervisningen, och efter två år klarade jag mig helt okei i skolan.

Efter gymnasiet ville jag uppleva något nytt och flyttade till Norge. Jag jobbade där under fyra säsonger, på olika arbetsplatser och med kollegor runt Norden. Många av dem pratade svenska, vilket hjälpte mig att utveckla språket ännu mer. Samtidigt lärde jag mig också norska och engelska genom arbetet.

Att kunna svenska har haft stor betydelse för mig. Det har gett mig mycket möjligheter: nya jobb, vänner och även hjälpt mig att komma in till universitetet. Språket har också stärkt mitt självförtroende. Jag gick från att tro att jag inte kunde lära mig språk till att kunna använda flera olika språk i vardagen.

Min språkliga resa har lärt mig att lärande inte alltid kommer från skolböcker. Det går att lära sig på andra sätt – genom samtal, erfarenhet och nyfikenhet. Det viktigaste har varit att våga använda språket, även när det inte blivit rätt. Det är så jag verkligen har lärt mig.

Rulla till toppen